Tisdag eftermiddag körde avsnittet teknik och rörelse igång. Vi började med att reflektera över vilka egenskaper som gör en leksak till en bra leksak. Sedan fick vi höra sagan om Askungen för att därefter, under begränsad tid, tillverka Askungens vagn. Alla kastade sig med liv och lust in i uppgiften och resultatet kan bli så här:

Vi reflekterade över hur våra egna skapelser levde upp till de egenskaper vi ansåg att en bra leksak ska ha. Det var saker som fantasieggande, färgglatt, rörligt. Sedan fick stifta bekantskap med olika tekniker för att generera rörelse. Det kan vara att få ett hjul att snurra, benen att gå, vingar att flyga, munnen att gapa. På webben finns ”teknik tillsammans”, som ger inspirerande exempel på hur det kan ske.

/ Marika

Oj, vilken vecka! Det har varit intensivt. I tisdags hade vi redovisning av våra begreppskartor gällande värme. Det var roligt och inspirerande att se varandras begreppskartor och olika sätt att presentera dem på.  Vi konstaterades att värme bildas vid energiomvandlingar och att värme transporteras genom ledning, strålning och strömning. Olika material transporterar värme olika bra. En energikedja slutar alltid i värme. Förbränning ger värme och för det behövs syre och bränsle, vilket kan vara energirika föreningar i vår föda, fossila bränslen eller biobränslen av olika slag. Dessa härstammar från växterna som själva framställer energirika föreningar genom fotosyntesen. Ibland behöver vi tillsätta aktiveringsenergi för att förbränning ska komma igång, som när vi genom att doppa sockerbiten i aska kan få den att brinna. Värmevärdet är ett mått på energiinnehållet. Vi kom också in på var olika typer av förbränning finns, det kan vara i en kompost, i en motor osv. Alla de nämnda bränsletyperna stammar på ett eller annat sätt från solen men vi kan också lagra värme direkt från solljuset eller genom att utnyttja värme i luft, vatten och mark. Vi använder oss då av värmeväxlare, t.ex värmepumpen.

Vi diskuterades vad som händer i kroppen vid nerkylning och vid förhöjd temperatur, samt den alltid närvarande förbränningen i cellerna.  Att vi har termoreceptorer både på huden och i kroppen som känner av kyla eller värme och sänder signaler via nervsystemet till hjärnan som bedömer vilken respons kroppen ska ge. Vi kom in på isolering, t.ex i en termos och med hjälp av kläder, päls, fjädrar. Däremot kom vi inte direkt in på isolering av hus.  Det finns andra strategier för att hålla värmen. Vi ser hur fåglar sitter i flock och kanske byter föda under vintern. Vi kan också se att fåglar utnyttjar mikroklimatet, dvs. att det skiljer lite i temperatur på olika platser. Vi ser andra djur som byter päls eller går i dvala/ide.

Vidare reflekterade vi över att solen värmer jorden, luften och vattnet.  Eftersom varm luft/vatten är lättare än kall, uppstår det rörelser i form av vindar och strömmar. Dessa i sin tur bildar högtryck och lågtryck samt påverkar vårt klimat. Klimatet påverkas alltså av in- och utstrålning från jorden och denna i sin tur påverkas av koldioxidhalten i luften, vilken i sin tur påverkas av de förbränningsprocesser vi använder oss av.

I våra begreppskartor fanns pilar kors och tvärs som angav hur alla ovanstående faktorer påverkar varandra. Det vara svårt att begränsa antalet begrepp och påverkanspilar för att behålla översikten. Men vi fick se bra exempel på hur man kan lösa detta.

De olika grupperna redovisade också, med varierande framgång, hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara för elever i F-3 vad, strålning, ledning, strömning innebär och hur värmepumpen fungerar med hjälp av tryckförändringar och fasövergångar. Vi diskuterade också vikten av kommunikation, att se samband och att göra nya begrepp till sina egna.

/ Marika