Idag har vi fått visa upp våra sagor som vi gjorde i Photostory, varje grupp fick också berätta lite om sina karaktärer och vad man var nöjd med och lite problem som uppstått påvägen till slutprodukten.

Vi diskuterade lite utifrån läroplanen (LGR11) om teknikämnet och att teknik går in under många saker som läroplanen lägger vikt vid att eleverns ska kunna. Vi pratade även lite grann om hur man ska bedöma elever utan att döma dem. Alltså hur man får de ointresserad och oengagerade eleverna att utvecklas och bli intresserade och engagerade, och att uppmuntarande ord kan hjälpa eleverna framåt men vissa kan tolka det som att de inte behöver utvecklas mer.

Efter detta fick vi i uppdrag att som vi satt titta i tidningen Metro och hitta en artikel som handlade om teknik, för att belysa vad teknik är men också att det finns runt oss. Sedan fick vi tre tidningsuppslag och 0,5 meter tejp och vårt uppdrag var att i grupper om 3-4 bygga en konstruktion som kunde stå för sig själv och den som sträckte sig högst vann. Engagerat började alla grupper att lista ut hur de skulle göra. Och när tiden var slut stod 1/4 gruppers konstruktioner upp och de vann.

Till sist så tittade vi på "marshmallow challenge" som är en utmaning, där man ska bygga ett så högt torn som möjligt med en marshmallow högst upp med hjälpa av spaghetti, tejp och snöre. På www.marshmallowchallenge.com kan man läsa mer om hur det går till   

Så med det var teknik veckan slut och nästa vecka börjar vi med evolution och astronomi!

/Jessica

Varför gör vi det här?

Vad kan en teknikuppgift som den sagoinspirerade tillföra? Människan har alltid utnyttjat tekniken på olika sätt för att underlätta sitt liv och idag lever vi omgivna av teknik. Tekniken är en del av vår vardag, både som små delar och övergripande system, och det är därför viktigt att vi utvecklar kunskap i teknik. En saga kan fungera som en inspirationskälla för oss och våra blivande elever och föra tekniken till dem genom något som är välkänt och inspirerande för dem. Vi kan väva ihop teori och praktik samtidigt som vi genom samtal om olika möjliga lösningar främjar en fördjupad förståelse.  

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Lgr 11 s.9

Eleverna lär sig arbeta på ett tekniskt inriktat sätt, där de själva får vara med och bestämma behov, göra undersökningar och komma med förslag på lösningar. Det är viktigt att se att ett och samma problem kan lösas på olika sätt och tillsammans kan vi utveckla varandras förslag. Det är också viktigt att förstå att vi ibland tvingas tänka om och finna nya lösningar. Under arbete med ett projekt som detta utvecklas känsla för olika material, hur vi kan använda dessa och kunskaper om olika tekniska lösningar. Det är viktigt att känna att man kan och vågar. Samtidigt uppmuntras vi att samtala om tekniska lösningar och utvecklar därmed vårt språk och vår sociala förmåga. Det praktiska arbetet förankrar också matematiken, fysiken och andra mer teoretiska ämnen i något handfast och reellt. Under en arbetsgång som den beskrivna kan vi också utveckla vår dokumentationsförmåga i form av skisser, bilder, filmer, modeller och verkliga föremål. Detta fördjupar vår förståelse och underlättar för oss att se vårt eget lärande.

/ Marika

Onsdag och dags att starta upp nästa läraktivitet. Uppdraget är att utifrån en saga skapa något som genererar rörelse och att med hjälp av detta/denna återberätta sagan i Photostory. Vi delade upp oss i mindre grupper och vi valde att arbeta med Nasses taxi av Sven Nordqvist.

Inspirerade och glada började Anna, Jessica och jag fundera på karaktärer och kulisser, samt vilken/vilka rörelsemekanismer vi skulle använda.  Vi ville ha en rullande skottkärra och en Nasse som kunde gå. Eftersom tiden är begränsad beslöt vi att övriga karaktärer fick klara sig utan rörelse. Sedan satte ett febrilt arbete igång. Vi sågade, borrade, skruvade, spikade och limmade. Sedan gnuggade vi geniknölarna innan vi fortsatte att skära, klippa och måla. Karaktärerna växte fram, hjulet ställde till det lite, men vi var nöjda och glada tills…Nasse ville bara tippa! Och jösses! Vi hade i vår nit att få konstruktionen stadig, limmat där vi skruvade och egentligen behövde ha en rotation. Vi försökte fylla Nasse med muttrar för att se om tyngden kunde hålla honom på rätt köl, men tji fick vi. Blompinnen genom Nasse byttes ut mot en avlång platta och fästpunkterna i benen ändrades för att få rotation.  Limmet i de nya fästpunkterna behövde torka, eftermiddagen var sen och vi bestämde oss för att sluta för dagen.

Torsdag och imorgon klockan nio måste vi vara klara. Litet stressade försökte vi få ihop Nasse. Yes! Det lyckades. Den sista färgen målades på, kulisserna fixades och sagan modifierades för att motsvara den tid vi fått oss tilldelade. Sedan monterades allt upp och fotograferandet tog vid. Allt flöt på bättre än vi hoppats och nöjda tog vi en arbetslunch. Nu var det ”bara” Photostoryn kvar. Hur det fungerade vill vi helst inte gå in på. Vi tyckte att vi förberett oss väl men det mesta som kunde strula till det inträffade. Vi kan konstatera att vårt upplägg gick i stöpet, i det närmast alla bilderna vi dokumenterat arbetsprocessen med gick förlorade och desperationen ökade i takt med minutvisarens tickande. Efter en lååååång arbetsdag ligger i alla fall sagan uppladdad på Youtube.

/ Marika

   Tisdag eftermiddag körde avsnittet teknik och rörelse igång. Vi började med att reflektera över vilka egenskaper som gör en leksak till en bra leksak. Sedan fick vi höra sagan om Askungen för att därefter, under begränsad tid, tillverka Askungens vagn. Alla kastade sig med liv och lust in i uppgiften och resultatet kan bli så här:

Vi reflekterade över hur våra egna skapelser levde upp till de egenskaper vi ansåg att en bra leksak ska ha. Det var saker som fantasieggande, färgglatt, rörligt. Sedan fick stifta bekantskap med olika tekniker för att generera rörelse. Det kan vara att få ett hjul att snurra, benen att gå, vingar att flyga, munnen att gapa. På webben finns ”teknik tillsammans”, som ger inspirerande exempel på hur det kan ske.

/ Marika

Oj, vilken vecka! Det har varit intensivt. I tisdags hade vi redovisning av våra begreppskartor gällande värme. Det var roligt och inspirerande att se varandras begreppskartor och olika sätt att presentera dem på.  Vi konstaterades att värme bildas vid energiomvandlingar och att värme transporteras genom ledning, strålning och strömning. Olika material transporterar värme olika bra. En energikedja slutar alltid i värme. Förbränning ger värme och för det behövs syre och bränsle, vilket kan vara energirika föreningar i vår föda, fossila bränslen eller biobränslen av olika slag. Dessa härstammar från växterna som själva framställer energirika föreningar genom fotosyntesen. Ibland behöver vi tillsätta aktiveringsenergi för att förbränning ska komma igång, som när vi genom att doppa sockerbiten i aska kan få den att brinna. Värmevärdet är ett mått på energiinnehållet. Vi kom också in på var olika typer av förbränning finns, det kan vara i en kompost, i en motor osv. Alla de nämnda bränsletyperna stammar på ett eller annat sätt från solen men vi kan också lagra värme direkt från solljuset eller genom att utnyttja värme i luft, vatten och mark. Vi använder oss då av värmeväxlare, t.ex värmepumpen.

Vi diskuterades vad som händer i kroppen vid nerkylning och vid förhöjd temperatur, samt den alltid närvarande förbränningen i cellerna.  Att vi har termoreceptorer både på huden och i kroppen som känner av kyla eller värme och sänder signaler via nervsystemet till hjärnan som bedömer vilken respons kroppen ska ge. Vi kom in på isolering, t.ex i en termos och med hjälp av kläder, päls, fjädrar. Däremot kom vi inte direkt in på isolering av hus.  Det finns andra strategier för att hålla värmen. Vi ser hur fåglar sitter i flock och kanske byter föda under vintern. Vi kan också se att fåglar utnyttjar mikroklimatet, dvs. att det skiljer lite i temperatur på olika platser. Vi ser andra djur som byter päls eller går i dvala/ide.

Vidare reflekterade vi över att solen värmer jorden, luften och vattnet.  Eftersom varm luft/vatten är lättare än kall, uppstår det rörelser i form av vindar och strömmar. Dessa i sin tur bildar högtryck och lågtryck samt påverkar vårt klimat. Klimatet påverkas alltså av in- och utstrålning från jorden och denna i sin tur påverkas av koldioxidhalten i luften, vilken i sin tur påverkas av de förbränningsprocesser vi använder oss av.

I våra begreppskartor fanns pilar kors och tvärs som angav hur alla ovanstående faktorer påverkar varandra. Det vara svårt att begränsa antalet begrepp och påverkanspilar för att behålla översikten. Men vi fick se bra exempel på hur man kan lösa detta.

De olika grupperna redovisade också, med varierande framgång, hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara för elever i F-3 vad, strålning, ledning, strömning innebär och hur värmepumpen fungerar med hjälp av tryckförändringar och fasövergångar. Vi diskuterade också vikten av kommunikation, att se samband och att göra nya begrepp till sina egna.

/ Marika