Dagen inleddes med möte med gruppen, vi hämtade material till morgondagens exkursion till Beijers Park sedan gick vi igenom vem som skulle hålla i vad under vår tid på exkursionen.

Vi jobbade sedan med lärandeaktivitet 3 som handlade om människans temperaturreglering. Vi diskuterade om vad hög- respektive lågkroppstemperatur innebär och vad feber är för något och hur man ska förhålla sig till det. Vi kom fram till att en hög kroppstemperatur gör så att vi svettas och blodkärlen utvidgas vilket ger den lite rödare hudfärgen. Vid låg kroppstemperatur huttrar man oftast och blodkärlen drar sig tillbaka vilket gör att huden bleknar. Feber är en förhöjd kroppstemperatur, oftast har man en infektion i kroppen när man har feber. När man har feber bör man stanna hemma och inte idrotta.

Efter lunch hade vi en föreläsning med Sverker som handlade om hur värme kan transporteras samt om värmepumpen. Efter att vi fått reda på hur värme transporteras (ledning, strömnig och strålning) fick vi göra några experiment om just detta.

I det första experimentet värmde vi ett provrör som var fullt med vatten, i botten, och kände att värmen steg upp till toppen. Sedan provade vi att värme den längre upp och kände att den inte blev varm i botten. Detta beror på att vatten och glas är dåliga på att leda värme. Det var strömning som transporterade värmen.

I det andra experimentet skulle vi visa på att metall leder värme bra. Vi höll då i ena änden på en spik och värmde den andra änden. Efter ett tag kände man att där man höll blev det varmt. Detta visar att metall leder värme bra.

I det tredje experimentet skulle vi se ledningsförmågan i kork, metall och trä. Vi la en isbit på varje material och kände vilket material som blev kallast och vilket som inte blev kallt.

Vi såg ganska snart att isbiten i metall burken smälte mycket snabbare än de andra. Vi kände även att metallen blev kall ganska snart, detta innebär att metall leder värme (och kyla) snabbt. Korken blev inte alls kall, medan träbiten blev kall precis runt om isbiten. Vilket betyder att trä och kork inte är speciellt effektiva värmledare. Detta beror delvis på materialets densitet.

I det fjärde experimentet skulle vi visa på strömning i vatten. Detta gjorde vi genom att droppa i lite karamellfärg i en bägare med kallt vatten. Sedan värmde vi upp vattnet i bägaren och kunde se att karamellfärgen steg och blandade sig med vattnet.

Efter experimenten gick Sverker igenom värmepumpen och hur den fungerar.  

Nu ser vi framemot exkursionen imorgon och hoppas på bra väder!

Jessica

Under fredagens föreläsning med Birgitta den 25/1-13 fick vi lära oss det mesta om begreppet värme. Efter ungefär en timmes föreläsning blev det vår tur att laborera i ämnet.

Vi letade efter värme/kyla receptorer i handen med hjälp av värmda/nedkylda järnstänger.

Vi använde termometrar för mäta temperaturen på olika ställen på kroppen. 

På bilden håller Marita händerna i två bägare som var fyllda med varmt respektive kallt vatten. Bägaren i mitten innehöll ljummet vatten. Efter att ha haft händerna i bägarna en stund flyttade hon båda samtidigt till bägaren i mitten. Handen som varit i det kalla vattnet blev varmare och den som varit i det varma vattnet blev kallare vilket kändes skumt även om det är väldigt logiskt.

Utöver dessa experimenten fick vi känna på hur vindar påverkar värme genom att leka med en fläkt.

Som avslutning på föreläsningen diskuterade vi kroppens strategier för att skydda sig mot kyla/värme.

/ Simon

Idag har vi haft ett givande gruppmöte där vi planerade inför exkursionen på torsdag. Halva dagen ska vi utsätta oss för den skånska vintern, dvs vi vet inte om det blir sol och snö eller regn och slask med kalla fuktiga vindar. Roligt har vi i alla fall tänkt ha. Passande nog handlar exkursionen om att hålla värmen. Vår grupp har förberett ett pass om fåglar på vintern, mer vill vi inte avslöja ännu. Vi har också funderat ut vad vi ska klä på oss, packa ner och vilken god mat vi ska laga. VI måste ju hålla oss torra och varma och få rätt näring (bränsle) i kroppen.

Gruppmötet avslutades med en diskussion om olika bränsle i vår vardag och vad som gör att ett ämne till ett effektivt bränsle. De tankarna infogade vi i vår begreppskarta som sakta men säkert växer. Senare i veckan ska vi jobba vidare med isolering och människans temperaturreglering, men mest ser vi ändå fram mot exkursionen.

Marika

Här kommer en lite sen uppdatering angående läraraktivitet 1 vi gjort i gruppen där vi utforskade olika förbränningar genom laborationer, läs mer nedan!

Stålull

Hypotes

: Vi tror att det kommer ske en kemisk reaktion. Oxideras och frigöras värmeenergi. Krympa ihop. När syret binds in blir det tyngre då stålullen får mer materia.

Detta hände:

När vi tände på stålullen började den glöda och glöden spridde sig genom stålullen. Metallen blev mörkare.Vi vägde aldrig stålullen, eftersom det inte fanns någon våg tillgänglig.

Ingen större skillnad när vi hällde på cigarrettaskan.

Varför:

Syreatomer har 6 elektroner men vill ha åtta. De kan de få det genom att bilda O2 molekyler, eller som i detta fallet där syreatomerna delar 2 elektroner med järnatomerna och bilda den kemiska föreningen järnoxid! Järnoxid är mörkare än stålull.

När partiklar binds till varandra frigörs det alltid energi och det blir varmt!!!

Magnesium

Hypotes:

Vi tror att magnesiumet kommer reagera starkt och ge ifrån sig ett starkt sken.

Detta hände:

Magnesiumet gav ifrån sig ett starkt vitt sken.

Varför:

Magnesiumet reagerar med syret i luften.

Kol

Hypotes:

Tror det kommer ske en kemisk reaktion. Vi tror att det kommer bildas koldioxid och vatten. Det som blir kvar är mineralämnen i form av aska och även ofullständig förbränning.

Detta hände:

Kolbiten började glöda väldigt lite. Krävdes en mycket liten bit för att det skulle hända något. Ingen större skillnad när vi hällde på cigarrettaskan.

Varför

: Syret vill även här ha 2 elektroner för att kunna bli en oxidjon. Då kol totalt har 4 elektroner räcker det till 2 syreatomer. Den kemiska föreningen blir här koldioxid.

Vattnet blidas när syre möter väte (om man tänder på). Syret tar då 2 elektroner från väteatomen och man får då H2O.

Sockerbit

Hypotes:

Alla i gruppen utom en trodde att det inte skulle hända något, utom en som trodde att sockret skulle smälta. När vi lägger på cigarrettaskan tror vi att det kommer ske en förbränning.

Detta hände:

Utan aska hände det inte så mycket. Sockret blev lite svart och smälte något. När vi la på askan började sockerbiten brinna!

Här kan vi se att sockerbiten med aska börja brinna och blev därför mycket svartare än den utan aska!

Varför?:

Anledningen till att sockerbiten inte började brinna är för att socker är uppbyggt av molekyler där mycket syre redan är bundet till kol och väte. Askan fungerade som en katalysator, den underlättade förbränningen då den erbjöd en lämplig kontaktyta för ämnen som ska reagera med varandra och påskyndade en kemiskreaktion, utan att själv bli förbrukad.

Stearinljus

Hypotes:

Vi tror att det kommer brinna. Det är stearinet som sugs upp i veken som kommer brinna.

Detta hände:

Ljuset (veken) brann. När vi hällde på askan avtog lågan och slocknade nästan.

Varför:

Veken suger upp stearin, när man då tillför aktiveringsenergi i form av en brinnande tändsticka smälter stearinet och förångas, då reagerar stearinångorna med luftens syremolekyler. Efter hand som stearinet på veken förbränns sugs det hela tiden upp ny stearin i veken som är redo att förbrännas!  Veken fungerar som en katalysator och begränsar kontaktytan.

Gemensamt för alla dessa försök är att det krävs en aktiveringsenergi som sätter igång reaktionen. I detta fall var det värme via en tändsticka.

Vi började även att sätta ihop vår begreppskarta om värme och förbränning!

Den kommer ni att få läsa och se mycket mer utav senare!

Äntligen har vårterminen dragit igång, precis som vi tidigare nämnt i vår presentation är vi ett gäng lärarstudenter ifrån Malmö högskola som läser vårt fördjupningsämne NO,teknik och lärande. Vi har fått i uppgift att blogga kring de olika aktiviteter vi gör under kursensgång.

Vid vår introduktion av kursen fick en utav våra kurskamrater prova på att gå in i en låda som

mätte syret i luften, koldioxid halten, temperaturen och luftfuktigheten i lådan.

Resterande i klassen fick följa olika diagram via datorer på utsidan som visade vad som hände med de olika faktorerna i lådan.

Studenten i lådan fick sitta helt stilla och senare röra på sig och vi fick se skillnaden på diagramen och följa vad som hände. 

När han rörde på sig i lådan skyndade allt på och syret minskade, temperaturen, koldioxidhalten och

luftfuktigheten ökade, det va ingen stor ökning då han inte rörde på sig tillräckligt länge.

 Här följer 2 bilder ifrån vår första dag;